ART/KBT

ART (Aggression Replacement Training):

ART är ett manualbaserat preventionsprogram för ungdomar som beter sig aggressivt. Insatsen utvecklades av amerikanska psykologer under 1980-talet och introducerades i Sverige under slutet av 1990-talet.

Målgrupp

Ungdomar 12–20 år med betydande brister i sociala färdigheter, förmåga till ilskekontroll och moraliskt resonerande. Metoden utvecklades ursprungligen på en institution för pojkar dömda för våldsbrott.

Syfte

Insatsen syftar till att minska aggressivitet, öka sociala färdigheter och främja den moraliska utvecklingen hos ungdomarna. På längre sikt är syftet att förhindra att de återfaller i normbrytande beteende.

Innehåll och genomförande

Metoden grundas på social inlärningsteori och kognitiv beteendeterapi. Den bygger även på forskning om förebyggande av stress och ilskekontroll, samt Kohlbergs teori om moralutveckling. Insatsen genomförs av två speciellt utbildade ART-tränare i mindre grupper om maximalt 6–8 ungdomar. Den innehåller en beteendekomponent (social färdighetsträning), en emotionell komponent (ilskekontrollträning) samt en värderingskomponent (träning i moraliskt resonerande).

Den sociala färdighetsträningen innebär att ungdomarna först får se exempel på goda sociala färdigheter (modellering). Därefter övar de själva på färdigheterna i rollspel under uppmuntran, och får upprepad instruktion och återkoppling på hur det går. De uppmuntras sedan att delta i aktiviteter där de får fortsätta att träna på sina nya färdigheter för att öka chansen att de blir bestående (överföringsträning).

Sammanlagt ingår undervisning i ett femtiotal sociala färdigheter som ska ersätta de aggressiva beteendena. Ilskekontrollträningen ska öka ungdomarnas förmåga till självkontroll och lära dem att reducera och hantera sin ilska. Här lär de sig att identifiera vilka situationer som brukar leda till aggressiva utbrott, att känna igen tecken på att en sådan situation är på väg, och olika tekniker för att hantera ilskan. I moralträningen presenteras och diskuteras olika moraliska dilemman. Ungdomarna ska på så sätt tränas i att kunna fatta mogna beslut i sociala situationer, till exempel vikten av att hålla löften, tala sanning och att hjälpa andra.

Omfattning och intensitet

Tre lektioner per vecka – en för varje komponent – under tio veckors tid.

Utbildning och licens

Det finns inga formella krav på grundutbildning för att utbildas i ART. Flera företag i Sverige utbildar ART-tränare och ”Master trainers”, alltså personer som får utbilda andra till tränare. Utbildningarna varierar till längd och innehåll. Sedan metodutvecklaren Goldstein avled har kollegan Barry Glick sökt och fått varumärket ART registrerat i USA. I Sverige har Ungdomsalternativet/UngART i Malmö tillsammans med Glick och partners i Holland fått ART registrerat som ett varumärke i EU under 2010. Detta har dock fått liten betydelse för rådande praxis i Sverige.

Källa: Socialstyrelsen

 

KBT (Kognitiv beteendeterapi):

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett samlingsnamn för psykoterapier där man tränar på att använda sig av nya beteenden och tankemönster för att minska psykologiska problem.

Medan beteendeterapin växte fram under början av 1900-talet med förgrundspersoner som psykologerna John B Watson och B.F. Skinner uppstod den kognitiva teorin under 1960-talet med psykiatern Aaron T Beck.

Målgrupp

Användningen av KBT är inte begränsad till någon speciell målgrupp utan kan ges till individer, par och grupper för olika problem hos barn och vuxna.

Syfte

Att ersätta de tankar, känslor och beteenden som man antar skapar psykologiska problem med mer funktionella, och därmed minska symtom samt förebygga att de återkommer.

Innehåll och genomförande

Kognitiv beteendeterapi grundas på inlärningsteori som handlar om hur mänskliga beteenden formas i samspel med miljön, samt kognitiv teori som tar fasta på hur tankar påverkar känslor och beteenden. Ett centralt antagande är att förändringar av tankemönster kan ge känslomässiga förändringar och beteendeförändringar, och vice versa.

Olika KBT-terapier betonar de två perspektiven i olika utsträckning. Medan klassisk beteendeterapi kan handla om att gradvis närma sig det som framkallar obehag (till exempel spindlar, sociala situationer) till dess att obehaget försvunnit, fokuserar kognitiv terapi på att identifiera och bryta negativa tankemönster. De två perspektiven och teknikerna förekommer dock ofta tillsammans. Dialektisk beteendeterapi och Acceptance and Commitment Therapy är exempel på vad man kallar tredje vågens KBT. Dessa innehåller influenser från buddhistiskt tänkande i tekniker för att bland annat uppnå medveten närvaro (eng. mindfulness) och acceptans.

Oavsett vilket problem som behandlas, kännetecknas KBT av ett strukturerat upplägg och ett undersökande samarbete mellan terapeuten och klienten. Klienten informeras om arbetssättet, och sedan kartlägger man med en så kallad beteendeanalys vad som utlöser problemen och gör att de kvarstår. Denna utmynnar i en behandlingsplan som provas och utvärderas under behandlingens gång. Hemuppgifter är en viktig del av behandlingen, där nya förhållningssätt testas och följs upp.

Omfattning och intensitet

KBT ges ofta vid ett tillfälle per vecka under 5–20 veckor. Undantag finns dock, exempelvis dialektisk beteendeterapi som innefattar sessioner såväl i grupp som individuellt varje vecka under ett års tid.

Källa: Socialstyrelsen